hann inte skriva igår så det blir idag i stället.

Mamma. Hon i helsvart i mitten av fotot. Världens bästa. Vet inte vad jag skulle göra utan henne, hon är hur snäll som helst. Hon finns alltid där och vet när jag mår dåligt. Hon kan få mig glad på tre sekunder och det är jag otroligt tacksam för. Många tror att vi är systrar, men nejnej. Undra om man ska ta det som en komplimang eller inte? Mer då, hon har spelat fotboll på elit nivå och varit tränare länge inom det, simmat har hon också gjort. Men nu är hon en stabil hemma mamma som gör allt för mig.

Världens bästa, jag älskar dig.

Pappa. Han som står längst fram till vänster på bilden. Min förebild. Det är han jag är mest lik till på sättet. Jag har ärv allt från honom, positiva saker och inte så positiva saker. Vi älskar att prata båda två och kan göra det hur länge som allt om egentligen ingenting. Han vet hur jag mår, för han har själv upplevt det så det är lite lättare för han att veta vad som pågår. Han är bäst på det mesta. Han jobbar i Stockholm och reser väldigt mycket vilket är lite tråkigt. Men ett stort - han älskaaaaar som sagt att prata och känner alla. Det gör att när vi har som mest bråttom så är det alltid nån han kan prata med för att vi ska bli ännu mer sena, på ica är det värst kan jag säga.